Мы поможем в написании ваших работ!
ЗНАЕТЕ ЛИ ВЫ?
|
The Dynasty from Ṛṣabha
Содержание книги
- rahūgaṇaitat tapasā na yāti
- vimukta-dṛṣṭa-śruta-saṅga-bandhaḥ
- The Forest of the Material Enjoyment
- prabhūta-vīrut-tṛṇa-gulma-gahvare
- kvacid vitoyāḥ sarito 'bhiyāti
- kvacin nigīrṇo 'jagarāhinā jano
- ayyāsana-sthāna-vihāra-hīnaḥ
- mṛdhe śayīran na tu tad vrajanti
- tair vañcito haṁsa-kulaṁ samāviśann
- punaś ca sārthaṁ praviśaty arindama
- hatāṁhaso bhaktir adhokṣaje 'malā
- Explanation of the Forest of Enjoyment
- tatra ca kvacid ātapodaka-nibhān viṣayān upadhāvati pāna-bhojana-vyavāyādi-vyasana-lolupaḥ.
- In that city, full of desire, addicted to drinking eating, and sex life, he chases after sense objects, like a mirage of water.
- ekadāsat-prasaṅgān nikṛta-matir vyudaka-srotaḥ-skhalanavad ubhayato 'pi duḥkhadaṁ pākhaṇḍam abhiyāti.
- yadā tu para-bādhayāndha ātmane nopanamati tadā hi pitṛ-putra-barhiṣmataḥ pitṛ-putrān vā sa khalu bhakṣayati.
- Sometimes he experiences the happiness of a dream out of strong desire, thinking that his dead father or grandfather has appeared.
- atha ca tasmād ubhayathāpi hi karmāsminn ātmanaḥ saṁsārāvapanam udāharanti.
- Unable to counteract the conditions of suffering arising from body, mind, other beings, cold and wind, he becomes depressed by severe anxieties.
- kvacid drumavad aihikārtheṣu gṛheṣu raṁsyan yathā vānaraḥ suta-dāra-vatsalo vyavāya-kṣaṇaḥ.
- evam adhvany avarundhāno mṛtyu-gaja-bhayāt tamasi giri-kandara-prāye.
- evaṁ vitta-vyatiṣaṅga-vivṛddha-vairānubandho 'pi pūrva-vāsanayā mitha udvahaty athāpavahati.
- rṣabhasyeha rājarṣer
- yo dustyajān dāra-sutān
- yajñāya dharma-pataye vidhi-naipuṇāya
- The Dynasty from Ṛṣabha
- tasyemāṁ gāthāṁ pāṇḍaveya purāvida upagāyanti.
- O King Parīkṣit! Scholars of the Purāṇas glorify King Gaya with the following verses.
- yasyādhvare bhagavān adhvarātmā
- virajaś caramodbhavaḥ
- yo vāyaṁ dvīpaḥ kuvalaya-kamala-kośābhyantara-kośo niyuta-yojana-viśālaḥ samavartulo yathā puṣkara-patram.
- yasmin nava varṣāṇi nava-yojana-sahasrāyāmāny aṣṭabhir maryādā-giribhiḥ suvibhaktāni bhavanti.
- Groups of best of the devatās, along with their wives, enjoy within those gardens, while their glories are sung by upadevatās.
- mandarotsaṅga ekādaśa-śata-yojanottuṅga-devacūta-śiraso giri-śikhara-sthūlāni phalāny amṛta-kalpāni patanti.
- yā hy upayuñjānānāṁ mukha-nirvāsito vāyuḥ samantāc chata-yojanam anuvāsayati.
- tato 'neka-sahasra-koṭi-vimānānīka-saṅkula-deva-yānenāvatar-antīndu maṇḍalam āvārya brahma-sadane nipatati.
- anye ca nadā nadyaś ca varṣe varṣe santi bahuśo merv-ādi-giri-duhitaraḥ śataśaḥ.
- Many other rivers, both big and small, daughters Meru and other mountains, flow to the various tracts of land in hundreds of branches.
- To show mercy to his devotees in each of these nine tracts of land, the great Lord known as Nārāyaṇa remains near his devotees in various forms.
- oṁ namo bhagavate mahā-puruṣāya sarva-guṇa-saṅkhyānāyānantāyāvyaktāya nama iti.
- bhagasya kṛtsnasya paraṁ parāyaṇam
- kṣībeva madhv-āsava-tāmra-locanaḥ
- yasyādya āsīd guṇa-vigraho mahān
- Prayers to the Deities of the Varṣas
- vadanti viśvaṁ kavayaḥ sma naśvaraṁ
- rasātalād yo nṛ-turaṅga-vigrahaḥ
- svasty astu viśvasya khalaḥ prasīdatāṁ
- yaḥ prāṇa-vṛttyā parituṣṭa ātmavān
- yat-saṅga-labdhaṁ nija-vīrya-vaibhavaṁ
- harir hi sākṣād bhagavān śarīriṇām
The Dynasty from Ṛṣabha
|| 5.15.1 ||
śrī-śuka uvāca
bharatasyātmajaḥ sumatir nāmābhihito yam u ha vāva kecit pākhaṇḍina ṛṣabha-padavīm anuvartamānaṁ cānāryā aveda-samāmnātāṁ devatāṁ sva-manīṣayā pāpīyasyā kalau kalpayiṣyanti.
Śukadeva said: The son of Bharata named Sumati followed the path of Ṛṣabha. Some inferior, sinful heretics will imagine him by their own minds to be Buddha, who is not approved by the Vedas.
In the Fifteenth Chapter, the glories of King Gaya and of the last king of Priyavrata’s line, Viraja, are described.
|| 5.15.2 ||
tasmād vṛddhasenāyāṁ devatājin-nāma putro 'bhavat.
From Sumati, a son named Devatājit was born by the womb of his wife named Vṛddhasenā.
|| 5.15.3 ||
athāsuryāṁ tat-tanayo devadyumnas tato dhenumatyāṁ sutaḥ parameṣṭhī tasya suvarcalāyāṁ pratīha upajātaḥ.
Thereafter, in the womb of Āsurī, the wife of Devatājit, a son named Devadyumna was begotten. Devadyumna begot in the womb of his wife, Dhenumatī, a son named Parameṣṭhī. Parameṣṭhī begot a son named Pratīha in the womb of his wife, Suvarcalā.
|| 5.15.4 ||
ya ātma-vidyām ākhyāya svayaṁ saṁśuddho mahā-puruṣam anusasmāra.
King Pratīha taught the principles of self-realization and, becoming purified, realized the Supreme Lord.
Anusasmāra means he realized or attained the Lord.
|| 5.15.5 ||
pratīhāt suvarcalāyāṁ pratihartrādayas traya āsann ijyā-kovidāḥ sūnavaḥ pratihartuḥ stutyām aja-bhūmānāv ajaniṣātām.
In the womb of his wife Suvarcalā, Pratīha begot three sons, named Pratihartā, Prastotā and Udgātā, expert in performing sacrifice. Pratihartā begot two sons, named Aja and Bhūmā, in the womb of his wife, named Stutī.
The three sons Pratihartā, Prastotā and Udgātā were expert in sacrifices.
|| 5.15.6 ||
bhūmna ṛṣikulyāyām udgīthas tataḥ prastāvo devakulyāyāṁ prastāvān niyutsāyāṁ hṛdayaja āsīd vibhur vibho ratyāṁ ca pṛthuṣeṇas tasmān nakta ākūtyāṁ jajñe naktād druti-putro gayo rājarṣi-pravara udāra-śravā ajāyata sākṣād bhagavato viṣṇor jagad-rirakṣiṣayā gṛhīta-sattvasya kalātmavattvādi-lakṣaṇena mahā-puruṣatāṁ prāptaḥ.
|