kvacin nigīrṇo 'jagarāhinā jano
Содержание книги
- gatasya me vīra cikitsitena
- kas tvaṁ nigūḍhaś carasi dvijānāṁ
- vijñāna-vīryo vicarasy apāraḥ
- bhartur gantur bhavataś cānumanye
- stābhigoptā nṛpatiḥ prajānāṁ
- na vikriyā viśva-suhṛt-sakhasya
- vitāna-vidyoru-vijṛmbhiteṣu
- yāvan mano rajasā pūruṣasya
- kālopapannaṁ phalam āvyanakti
- kṣemāya nairguṇyam atho manaḥ syāt
- gandhākṛti-sparśa-rasa-śravāṁsi
- kṣetrajña etā manaso vibhūtīr
- sva-māyayātmany avadhīyamānaḥ
- vidhūya māyāṁ vayunodayena
- upekṣayādhyedhitam apramattaḥ
- Jaḍa Bharata Refutes the King’s Arguments
- I will later tell you my topics of doubt. Now please explain what you have said about adhyātma-yoga, making it easy to understand, since I am inquisitive.
- ocyān imāṁs tvam adhikaṣṭa-dīnān
- evaṁ niruktaṁ kṣiti-śabda-vṛttam
- pratyak praśāntaṁ bhagavac-chabda-saṁjñaṁ
- rahūgaṇaitat tapasā na yāti
- vimukta-dṛṣṭa-śruta-saṅga-bandhaḥ
- The Forest of the Material Enjoyment
- prabhūta-vīrut-tṛṇa-gulma-gahvare
- kvacid vitoyāḥ sarito 'bhiyāti
- kvacin nigīrṇo 'jagarāhinā jano
- ayyāsana-sthāna-vihāra-hīnaḥ
- mṛdhe śayīran na tu tad vrajanti
- tair vañcito haṁsa-kulaṁ samāviśann
- punaś ca sārthaṁ praviśaty arindama
- hatāṁhaso bhaktir adhokṣaje 'malā
- Explanation of the Forest of Enjoyment
- tatra ca kvacid ātapodaka-nibhān viṣayān upadhāvati pāna-bhojana-vyavāyādi-vyasana-lolupaḥ.
- In that city, full of desire, addicted to drinking eating, and sex life, he chases after sense objects, like a mirage of water.
- ekadāsat-prasaṅgān nikṛta-matir vyudaka-srotaḥ-skhalanavad ubhayato 'pi duḥkhadaṁ pākhaṇḍam abhiyāti.
- yadā tu para-bādhayāndha ātmane nopanamati tadā hi pitṛ-putra-barhiṣmataḥ pitṛ-putrān vā sa khalu bhakṣayati.
- Sometimes he experiences the happiness of a dream out of strong desire, thinking that his dead father or grandfather has appeared.
- atha ca tasmād ubhayathāpi hi karmāsminn ātmanaḥ saṁsārāvapanam udāharanti.
- Unable to counteract the conditions of suffering arising from body, mind, other beings, cold and wind, he becomes depressed by severe anxieties.
- kvacid drumavad aihikārtheṣu gṛheṣu raṁsyan yathā vānaraḥ suta-dāra-vatsalo vyavāya-kṣaṇaḥ.
- evam adhvany avarundhāno mṛtyu-gaja-bhayāt tamasi giri-kandara-prāye.
- evaṁ vitta-vyatiṣaṅga-vivṛddha-vairānubandho 'pi pūrva-vāsanayā mitha udvahaty athāpavahati.
- rṣabhasyeha rājarṣer
- yo dustyajān dāra-sutān
- yajñāya dharma-pataye vidhi-naipuṇāya
- The Dynasty from Ṛṣabha
- tasyemāṁ gāthāṁ pāṇḍaveya purāvida upagāyanti.
- O King Parīkṣit! Scholars of the Purāṇas glorify King Gaya with the following verses.
- yasyādhvare bhagavān adhvarātmā
- virajaś caramodbhavaḥ
kvacin nigīrṇo 'jagarāhinā jano
nāvaiti kiñcid vipine 'paviddhaḥ
daṣṭaḥ sma śete kva ca danda-śūkair
andho 'ndha-kūpe patitas tamisre
Sometimes he is swallowed by a python and loses consciousness. Sometimes, not woken up by friends, he is bitten by a snake in the forest while he sleeps. Sometimes, in blindness, he falls into a dark, blind well.
“Swallowed by a python” means he goes to sleep. Not woken up by friends (apaviddhaḥ) he is afflicted by evil persons like snakes. Blind, without discrimination, he falls into illusion, like a blind well, covered by darkness—filled by misery.
|| 5.13.10 ||
karhi sma cit kṣudra-rasān vicinvaṁs
tan-makṣikābhir vyathito vimānaḥ
tatrāti-kṛcchrāt pratilabdhamāno
balād vilumpanty atha taṁ tato 'nye
Sometimes, searching for a little honey, he is bitten by bees. Disgraced, he finally obtains it with great difficulty, but by force others steal it from him.
The insignificant honey is another person’s wife. He suffers, disgraced by the husband and brothers, like bees biting. If by great effort, by spending a lot of money he obtains the woman, and enjoys her, someone else steals her. Then again he spends money to get a woman, and someone steals her.
|| 5.13.11 ||
kvacic ca śītātapa-vāta-varṣa-
pratikriyāṁ kartum anīśa āste
kvacin mitho vipaṇan yac ca kiñcid
vidveṣam ṛcchaty uta vitta-śāṭhyāt
Sometimes he is unable to counteract the cold, heat, wind and rain. Sometimes, while transacting business with others, he gains their enmity because of cheating them for wealth.
While buying and selling, because of cheating for money, he develops enemies.
|| 5.13.12 ||
kvacit kvacit kṣīṇa-dhanas tu tasmin
|